Någon gång om året kommer jag ihåg att logga in här och blir lika förvånad varje gång att det fortfarande är folk som besöker bloggen. Jag har mer eller mindre gett upp bloggen. Jag finns på instagram om någon skulle vilja följa oss där, jag är inte speciellt aktiv där heller men någon bild här och där lyckas jag ladda upp. instagram.com/sandramarianneberggren

 

I mitt senaste inlägg klagade jag mest på hundarna och måste säga att det trots allt har blivit så mycket bättre på den fronten. Vi har kämpat på med allt vi har haft problem med och jag har lärt mig hur hundarna fungerar. Jag har även 'gett" upp lite när det gäller vissa moment. Till exempel så har jag gett upp att möten med hundar/cyklar/barn kommer att fungera, istället byter vi sida och allt går toppen. De ryker ihop fortfarande ibland men inte alls i samma utsträckning som förr. Theos kloklipp har blivit något bättre, oftast lämnar jag in honom i en djuraffär och det går hur bra som helst. När jag däremot måste klippa hemma så har jag lärt mig lite hur jag ska göra för att det ska fungera. 

 

Sedan förra inlägget har vi lyckats flytta och jag har även bytt jobb. Theo fyllde 7 år 17 Januari och Leevi fyllde 5 den 11 Januari.  Mina stora killar. Precis just nu har jag Leevi liggandes på min axel och Theo vid mina fötter här i soffan. Det är helt otroligt att jag och Theo snart har spenderat 7 år tillsammans, och vilken resa vi har haft tillsammans. Det betyder också att det var 7 år sedan jag tog studenten och jag börjar bli gammal, men den delen kan vi strunta i. I vått och torrt har du stått vid min sida. Leevi slängdes in där lite hastigt och lustigt, men jag har aldrig ångrat det. Mina två busar.